För det första måste man ansöka om att få ha en varmkompost. Fair enough, kan man ju tänka då, jag bor ju ändå i ett villaområde och det känns hyggligt viktigt att min kompost inte blir en sanitär olägenhet, dvs stinker eller drar till sig skadedjur. Så visst kan kommunen får pröva närheten till tomtgräns, att komposten är ordentligt isolerad osv. Det är bara det att denna ansökan kostar 540 pix!
540 kr för att ens få ansöka om att själv få ta vara på sitt avfall! Det är ju faktiskt skandal!
Nästa grej är att standardabonnemanget på sophämtning inkluderar två soptunnor, en för brännbart och en för kompost. Vilket innebär att om man får sin ansökan om egen varmkompost godkänd och avsäger sig sin kompostsoptunna är det oklart om man får någon rabatt på sophämtningsavgiften. (Jag har inte lyckats få fram några säkra uppgifter om detta ännu.) Men det verkar som att man får betala fullt pris även om man avsäger sig en av sina två tunnor. I kommunens information är det formulerat som att man, om man har egen kompost, kan "begära att befrias från" sin kompostsoptunna. Ni hör ju att det inte andas rabatt, precis. Min plan för att komma runt detta är att, i samband med att jag ansöker om varmkompost, börja dela brännbarttunna med grannen. Vi har pratat lite löst om det, och våra brännbarttunnor är aldrig fulla. Så om vi båda har varmkompost, och en halvfull brännbarttunna, kan vi ju lika gärna dela abonnemang.
Varför vill man då inte att folk komposterar själva i Uppsala? Jo, det finns argument. Kompostavfallet som hämtas hos hushållen rötas för att bilda biogas att driva stadens bussar med. Dels behövs det förstås ordentligt med avfall för det (vilket då innebär att kompostavfallet blir en resurs) och dels ersätter det ju andra drivmedel. Det som är lite fult är att man ju förstås förutom att man betalar för detta (i princip fina, tycker jag) system via sin skattesedel, ju får betala både för att få sina soptunnor tömda och för att åka buss också. På så vis upprätthålls något slags fasad av att kompoståtervinningen är en service som man kan välja att använda sig av eller inte. Men så är det alltså inte.
1)Växthusgaserna som släpps ut från en privatkompost är så små att de är försumbara (se t ex här). Jag har dessutom tänkt mig en bokashikompost som inte rötar avfallet och därför ska släppa ifrån sig ännu mindre koldioxid. Poängen är istället att kolet ska stanna kvar i jorden och komma plantorna man odlar i jorden till godo.
2) Växthusgaser från växter som bryts ned räknas normalt inte ens med i utsläppskalkylerna eftersom de tar upp koldioxid medan de växer. (Detta är argumentet för förnyelsebara bränslen som t ex energiskog.) I mitt fall är ju poängen att göra odlingsjord av kompostavfallet vilket innebär att nästa års rödbetor i vilket fall kommer att koldioxidkompensera för årets, så att säga.
3) Kommunen hämtar kompostavfallet med lastbilar. Som drivs av diesel. Och alla de andra utsläppsmängderna vi talar om är egentligen piss i havet jämfört med tunga diesellastbilar som startar och bromar vid soptunna efter soptunna.
Så till hösten blir det varmkompostering ändå, hos mig. Då kommer jag också att spara in på mina egna bilresor för att fylla på jord i pallkragarna.
Helt rätt! Varmkompost är på toppen av min lista på miljöbesparande åtgärder eftersom det har så många fördelar. Soporna minskar, du slipper köpa jord och gödsel. Om du kombinerar med en kompostkvarn för att mala ner grenar så minskar behovet av att köra bort dem, samtidigt som du behöver köpa mindre kompostströ. Tråkigt att det inte uppmuntras i Uppsala. Lycka till!
SvaraRadera